På
kommunfullmäktigesammanträdet den 30 januari 2003 hade tjänstgörande
ledamöter från mp, Elisabeth Holmstrand Gustafsson och Karolina
Hagegård, två ändringsyrkanden och ett tilläggsyrkande.
Två av yrkandena gällde
en minskning av det hopslagna IFO (Individ- och familjeomsorg)/Omsorg/AMK:s
(arbetsmarknadskontorets) kostnader 2003 - 2005.
Det första yrkandet gällde
att stryka andra delen av meningen gällande åtgärder som
bedöms vara nödvändiga för att bokslut 2003 skall vara
i balans, dvs: 'Reducera produktionskostnaderna för IFO/AMK för
att om möjligt komma i nivå med jämförbara kommuner
i landet."
Som skäl för skrivningen
angavs i beslutsunderlaget att Kristinehamns verksamhet på detta
område ligger 14 % högre än snittet för medelstora
kommuner och 20 % över den standardiserade nivån.
Skälet för att yrka på
strykning av andra delen av meningen framförde Karolina att, enligt
dokumentet, ingen kvalitetsjämförelse mellan kommuner genomförts
samt enligt samma dokument att nyckeltalen kan innehålla en
del osäkerheter då omsorgsområdet hanteras lite olika
mellan kommunerna i redovisningen.
Elisabeth påpekade att det
för ett år sedan fanns 39 hemlösa personer i Kristinehamn,
medan det nu inte finns någon och att det är sådan kvalitet
vi måste eftersträva.
Det andra yrkandet gällde
att ersätta meningen 'Åtgärderna skall i möjligaste
mån inte påverka invånarna direkt' med 'Åtgärderna
skall inte drabba brukarna negativt'.
Elisabeth klargjorde att hon med
'brukarna' syftade både på dem som exempelvis har personlig
assistent och dem som är beroende av försörningsstöd
samt påpekade att det inte är självklart att inte invånarna
eller brukarna drabbas negativt och exemplifierade detta med hur man under
förra mandatperioden drog ifrån det barnen tjänat på
feriearbete från familjens sammanlagda socialbidrag samt hur socialbidragstagare
i vissa av landets kommuner inte fick del av den barnbidragshöjning
som icke socialbidragstagare fick.
Besparingarna måste istället
ske genom t ex samordningsvinster och riktade arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Båda yrkandena bifölls,
det senare efter begärd votering.
Det tredje yrkandet gällde
kommunens policy för systematiskt arbetsmiljöarbete, där
vi yrkade på en ändring i lathunden för riskbedömning
och handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet i avsnittet
som
handlar om fysisk påverkan/upplevelse av teknik, 'På vilket
sätt påverkar tekniken oss fysiskt', från 'Har vi exempel
på att maskiner/apparater orsakar förslitnings- eller belastningsskador?'
till 'Har vi exempel på eller finns det risk för att maskiner/apparater
orsakar förslitnings-, belastnings- eller andra skador?'
Som skäl för ändringsyrkandet
anförde Elisabeth att dålig fysisk arbetsmiljö, t ex buller,
högstrålande bildskärmar och icke miljögodkända
datorer, dålig ventilation etc kan utgöra andra risker och leda
till andra skador än förslitnings- eller belastningsskador, t
ex allergi och eksem, samt att det är viktigt att lathunden innehåller
en skrivning om att identifiera risker och inte bara skador som redan uppkommit.
Även detta yrkande bifölls.
Tillbaka