Kristinehamns kommunstyrelses ordf Åke Thörnesjö
 
 
 
 

Grönt bokslut och gröna nyckeltal samt miljömål – implementering av fullmäktigebeslut 960328 och 011025 
(1 bilaga)

Torbjörn Röös (mp) föreslog i en motion den 26 juni 1995 att kommunstyrelsen utreder möjligheter och metoder för införande av gröna räkenskaper – gröna bokslut samt att kommunfullmäktige därefter beslutar införa bokslutsredovisning som speglar sambanden mellan uppnådd välfärd, effektivitet i resursnyttjandet och miljöbelastning, dvs gröna bokslut.

I sammanträdesprotokollet från den 28 mars 1996 står ”Gröna räkenskaper och bokslut är hjälpmedel för att förverkliga målsättningen i Agenda 21, dvs få kunskap om miljötillståndet i kommunen; vilka problem som är akuta och vilka som är av mer långsiktig karaktär och därigenom få bättre underlag vid prioritering mellan olika åtgärder. Tanken med gröna räkenskaper/bokslut är att synliggöra miljön i ekonomiska sammanhang samt att miljön, genom att bli synlig i budget och bokslut på samma sätt som ekonomiska frågor, skall få samma tyngd i det politiska arbetet.

Ekonomiavdelningen har enligt protokollet också kommit med synpunkter beträffande olika metoder, liksom arbetsutskottet. 

Anne Hölmebakk, Torbjörn Röös och Mats Thorén yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag och Tommy Ternemar meddelade att arbete i motionens anda redan påbörjats bl a genom att vissa tjänstemän varit på utbildning. Ternemar hoppas också att Kristinehamn om några år skall kunna kalla sig EN GRÖN KOMMUN (versalerna kommer från protokollet). 

Kommunfullmäktige biföll motionen i enlighet med kommunstyrelsens förslag, som löd:

 ”Kommunfullmäktige bifaller motion om gröna räkenskaper och inför successivt gröna räkenskaper i kommunens bokslut i den omfattning som kunskap och erfarenheter medger.”
 

 
2(4)
MILJÖPARTIET DE GRÖNA I KRISTINEHAMNS  INTERPELLATION
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Elisabeth Holmstrand Gustafsson   2005-06-21

Som ny i kommunfullmäktige föreslog jag i ekonomiutskottet våren 2003 att pengar skulle tas från ekonomiavdelningens kompetensutvecklingspengar för utvecklande av Gröna nyckeltal. Mitt förslag mottogs överraskande positivt av alla närvarande tjänstemän och politiker. Jag visste då inte att en motion i frågan om gröna bokslut bifallits redan 1996. Detta fick jag reda på så sent som i år i ett samtal med gamla miljöpartister.

Något möte senare presenterade Jan-Åke Hiller kommunförbundets gröna nyckeltal. Därefter hände dock inte mycket och inga gröna nyckeltal har presenterats i något bokslut. 

Jag kan inte heller se att kommunfullmäktiges beslut respekterats eller följts, eftersom jag inte har sett några som helst spår av gröna räkenskaper i de bokslut som förelagts KF.

Jag har sedermera fått reda på att frågan bollats över till Miljö- och byggnadsförvaltningen, vars chef Stefan Johansson dock klargjort att han inte tänker jobba med gröna nyckeltal, utan prioritera det som åligger förvaltningen enligt lag samt naturvårdsfrågor.

I Resiliens och hållbar utveckling, utgiven av Miljödepartementet, redogörs dels för vad resiliens är för något och hur man kan nå ökad resiliens, dels hur att arbeta för ökad resiliens är att tänka ekonomiskt. I skriften kan man bl a utläsa följande:

Ekologisk resiliens är förmågan hos ett ekosystem att möta förändringar och störningar, t ex stormar och föroreningar – utan att övergå till ett annat tillstånd. Ekologisk resiliens möjliggör återuppbyggnad och förnyelse efter en störning.

Många exempel visar att det är ekonomiskt fördelaktigt att förvalta ekosystemens resiliens så, att deras kapacitet att producera varor och tjänster upprätthålls. 

Allt fler studier visar också att ekosystem sällan reagerar gradvis på gradvisa förändringar, utan i ett sårbart ekosystem kan det räcka med en liten störning för att orsaka ett skifte till ett tillstånd som är oåterkalleligt och hårt drabbar de näringar och samhällen, som är beroende av de resurser och ekosystemtjänster som går förlorade.

Aktuell forskning tyder också på att vi avsevärt måste stärka resiliensen i våra sociala och ekologiska system. Människan har urholkat resiliensen i många naturliga system i så stor utsträckning att deras förmåga att skydda oss från störningar har minskat avsevärt. 

Ett aktuellt exempel som visar hur skövlingen av de naturliga vågbarriärerna drabbade är tsunamin i sydostasien (just tsunamin exemplifieras inte specifikt i broschyren).Korallrev, mangroveskogar och andra kustekosystem skyddar samhällen från stormar. De områden där korallreven, sandbankarna och mangroveskogen var intakt, klarade sig nästan utan skador, medan tsunamin på de ställen där dessa vågbrytare tagits bort skövlade allt i sin väg.
 
3(4)
MILJÖPARTIET DE GRÖNA I KRISTINEHAMNS  INTERPELLATION
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Elisabeth Holmstrand Gustafsson   2005-06-21

Genom att fler och fler människor bosätter sig i sårbara områden, minskar samhällets såväl sociala som ekologiska resiliens.

Biologisk mångfald är avgörande för ekosystemens resiliens. Ekosystem är särskilt resilienta om det finns många arter som utför samma funktion, t ex fotosyntes eller nedbrytning, och arterna p g a skillnader dem emellan svarar olika på de förändringar och störningar som ekosystemet utsätts för. Ett exempel på hur resiliensen minskar är överfiske av en speciell fiskart, vilket kan leda till att en annan art tar över, vilket i sin tur kan leda till ekosystemets kollaps.

Resiliens i sociala och ekologiska system är m a o nyckeln till hållbar utveckling. Därför behövs strategier som stärker resiliensen och upprätthåller förmågan till en positiv utveckling av sociala och ekologiska system. 

Mer specifikt behövs bl a 

? En förvaltning som stödjer och skapar mångfald för ökad resiliens i både sociala och ekologiska system
? Flexibla och öppna regelverk som möjliggör lärande
? En politik som gynnar miljöanpassad teknik och ekonomiska drivkrafter för ökad resiliens.

Till gynnande av miljöanpassad teknik hör bl a miljökrav i teknikupphandlingen. Till ekonomiska drivkrafter för ökad resiliens hör Gröna nyckeltal.

Sveriges Ekokommuner har tagit fram grunder för 12 gröna nyckeltal, vilka är följande:

1. CO2-utsläpp från fossila bränslen
2. Mängd försålda kemiska bekämpningsmedel
3. Andel jordbruksmark med ekologisk odling
4. Andel miljöcertifierat jordbruk
5. Andel skyddad natur
6. Insamling av hushållsavfall för återvinning
7. Total avfallsmängd
8. Tungmetallhalter i avloppsslam
9. Andel förnybar och återvunnen energi
10. Transportenergi för tjänsteresor med bil
11. Inköp av ekologiska livsmedel
12. Andel miljöcertifierade skolor

Kristinehamns kommunfullmäktige antog den 26 september 2002 ett konkurrensprogram, till vilket hänvisas i Budget 2006, plan 2007 – 2008, förslag från kommunstyrelsen 050531.  I detta program anges att ökad konkurrens skall utnyttjas som ett medel för att nå hög effektivitet och

4
MILJÖPARTIET DE GRÖNA I KRISTINEHAMNS  INTERPELLATION
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Elisabeth Holmstrand Gustafsson   2005-06-21

god kvalitet på kommunens tjänster till kommunmedlemmarna samt att kommunala uppgifter i detta syfte bör fullgöras där de kan lösas på bäst och billigast sätt.

I programmet står även att varje nämnd skall utarbeta kvalitetsmål och att kommunstyrelsen skall utarbeta övergripande system och rutiner för kvalitetsbedömning, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling samt, citat ”Därvid skall också miljöaspekter beaktas.”

I kommunens reviderade miljöpolicy av den 25 oktober 2001, finns förslag på övergripande miljömål avseende energiförbrukning, pappersförbrukning, minskat antal mil i tjänsten, ökad andel alternativa fordonsbränslen i tjänstebilarna med 50 procent under en femårsperiod jämfört med 1999 m m. Dessa övergripande miljömål är enligt policyn ämnade att brytas ner till detaljerade mål.

Kommunfullmäktige beslutade i enlighet med kommunstyrelsens förslag om det reviderade förslaget till miljöpolicy och övergripande miljömål för Kristinehamns kommun samt uppdrog till kommunstyrelsen ”att planlägga ett genomförandeprojekt och återkomma till kommunfullmäktige om lämplig genomförandetid och förslag till finansiering.”

Med stöd av ovanstående ställer jag följande frågor:

1. Hur avser kommunen att arbeta med att implementera beslutet i Kristinehamns kommunfullmäktige från den 28 mars 1996, dvs  att i den omfattning som kunskap och erfarenheter medger successivt införa gröna räkenskaper i kommunens bokslut? 

2. Vilken tidsram kan anses vara rimlig från det ett beslut tas i kommunfullmäktige till dess avtryck av detta beslut syns i kommunens praktiska arbete?

3. Finns en plan framtagen av kommunstyrelsen för genomförande av de övergripande miljömålen i Kristinehamns kommun?

4. När avser kommunledningen, genom att ha tillägnat sig nödvändiga kunskaper för ämnet, att presentera ett bokslut för kommunen i enlighet med intentionerna i Torbjörn Röös bifallna motion, nämligen bokslutsredovisning som speglar sambanden mellan uppnådd välfärd, effektivitet i resursnyttjandet och miljöbelastning, dvs grönt bokslut?

5. Hur avser kommunen att arbeta vidare med den från ekonomiavdelningen till Miljö- och byggnadsförvaltningen bollade överenskommelsen om utvecklandet Gröna nyckeltal?

050621 Elisabeth Holmstrand Gustafsson, kf-ledamot (mp)

Bifogas
1 blad om Sveriges ekokommuners Gröna nyckeltal läs mer